Idag har jag varit fruktansvärt oproduktiv. Jag och Isbjörnen min har legat i sängen i princip fram tills nu.. Surrat om allt mellan himmel och jord och gett varandra perspektiv på saker.

Jag är lycklig. Riktigt lycklig om man jämför med hur det varit. Jag trodde aldrig att jag skulle kunna känna något som ens i närheten liknar lycka. Under åren har jag träffat en massa underbara människor som hjälpt mig finna det. Genom att bara vara där, genom kloka ord eller genom stöttning.

För livet är inte lätt. Inte för någon. Alla har vi våra skelett i garderoben, våra problem som i andras ögon kan verka som något värdsligt eller något stort.

Det viktigaste är att ta tag i sådant som inte känns bra. Att verkligen Göra något istället för att bara konstatera att så är fallet. Kom ihåg det hörrni.