Det där första förhållandet.
Som jag nämnt tidigare i min blogg har jag minnen till alla låtar jag hört. Det tar mig typ tre sekunder att försvinna iväg bland massa minnen när jag hör låtar.
Idag hörde jag en låt jag inte hört på flera år, Lighthouse Family - High.
Den låten får mig att minnas min första kärlek. När jag var 15 träffade jag Robin och vi var sådär barnsligt nykära som man bara kan vara på högstadiet. Vareviga dag var det bråk och diskussioner med föräldrar om huruvida vi fick sova med varandra på vardagarna, om jag fick åka med honom på mopeden efter storvägen och annat sånt där som kändes superviktigt just då.
I vilket fall som helst så spenderade vi varje ledig stund med varandra. Man växte ihop som en person istället för att klassas som två individer och man gjorde allt sånt där man ska göra med sin första partner. Jag minns alla hjärtans dag när jag fick en jättefin nalle av honom (den sover jag fortfarande med!). Jag minns semestern i Byske och hur jag kämpade för att hålla mig vaken när jag satt bakom honom på mopeden varje sommarnatt på väg hem från någon fest.
Jag har en massa minnen från den tiden, på ett sätt formades man som person och lärde sig massor om vad man ska och inte ska göra i ett förhållande. Jag har mest fina minnen från mitt och Robins ett och ett halvt år tillsammans, medan han påstår att han mest minns att jag var arg (?). Fast jag vet ju att han bara säger så för att vara så där nonchalant macho.
I vilket fall som helst så tog vårt förhållande slut efter att vi båda insett att vi blivit bara vänner och det var väl ingen som trodde att vi skulle vara tillsammans hela livet heller. Fast vi trodde nog det. Det ska man när man är ung och kär, man måste tro på evig kärlek annars är det ingen mening.
Varje dag ser jag unga människor som står och håller om varandra i något hörn och varje gång tänker jag tillbaka på hur det var. Det första förhållandet är så himla svårt. Man lär sig hela tiden saker om sig själv och blir arg, ledsen och överlycklig för minsta lilla. Alla ungdomar borde få en handbok så de slipper grubbla och fundera över allt.. Läste någonstans att 0,2 procent av alla människor är vid 30 års ålder tillsammans med sin första kärlek. Så sorry alla tonåringar där ute, ni kommer förmodligen hitta en eller två andra kärlekar i ert liv innan ni stadgar er.
Idag hörde jag en låt jag inte hört på flera år, Lighthouse Family - High.
Den låten får mig att minnas min första kärlek. När jag var 15 träffade jag Robin och vi var sådär barnsligt nykära som man bara kan vara på högstadiet. Vareviga dag var det bråk och diskussioner med föräldrar om huruvida vi fick sova med varandra på vardagarna, om jag fick åka med honom på mopeden efter storvägen och annat sånt där som kändes superviktigt just då.
I vilket fall som helst så spenderade vi varje ledig stund med varandra. Man växte ihop som en person istället för att klassas som två individer och man gjorde allt sånt där man ska göra med sin första partner. Jag minns alla hjärtans dag när jag fick en jättefin nalle av honom (den sover jag fortfarande med!). Jag minns semestern i Byske och hur jag kämpade för att hålla mig vaken när jag satt bakom honom på mopeden varje sommarnatt på väg hem från någon fest.
Jag har en massa minnen från den tiden, på ett sätt formades man som person och lärde sig massor om vad man ska och inte ska göra i ett förhållande. Jag har mest fina minnen från mitt och Robins ett och ett halvt år tillsammans, medan han påstår att han mest minns att jag var arg (?). Fast jag vet ju att han bara säger så för att vara så där nonchalant macho.
I vilket fall som helst så tog vårt förhållande slut efter att vi båda insett att vi blivit bara vänner och det var väl ingen som trodde att vi skulle vara tillsammans hela livet heller. Fast vi trodde nog det. Det ska man när man är ung och kär, man måste tro på evig kärlek annars är det ingen mening.
Varje dag ser jag unga människor som står och håller om varandra i något hörn och varje gång tänker jag tillbaka på hur det var. Det första förhållandet är så himla svårt. Man lär sig hela tiden saker om sig själv och blir arg, ledsen och överlycklig för minsta lilla. Alla ungdomar borde få en handbok så de slipper grubbla och fundera över allt.. Läste någonstans att 0,2 procent av alla människor är vid 30 års ålder tillsammans med sin första kärlek. Så sorry alla tonåringar där ute, ni kommer förmodligen hitta en eller två andra kärlekar i ert liv innan ni stadgar er.
Kommentarer
Trackback
