Hur tänker folk? Och hur väljer folk hur de ska göra och bete sig?
Framförallt är det känslorna jag inte förstår mig på. Eller snarare bristen på känslor. Medkänsla.
Hur man utesluter människor, vilka man väljer att utesluta och sen inte tänker mer på det.
Jag försöker med all min kraft att se till alla och inte döma. Jag försöker också att göra folk till lags.
Vissa människor beter sig (utåt) som om vänner och familj är något man värderar högt. Något som är viktigt.
Fast jag vet ju att så är inte fallet. Eller så räknas vissa helt enkelt inte som vän, även om det framgår så ibland.
När ingen annan ser på..

Den här helgen blev inte som jag hade planerat på något sätt. Alla planer gick i stöpet. Tack!
Ni andra kan ju roa er med det ni valde istället och tänk för guds skull inte på mig.